Är folk troende idag? Åjo.
Polyteismen håller fortfarande gator och torg. Vi kanske har kristna kyrkor att gå till men på gatan gäller de vanliga många gudarna: Venus, Mars, Narcissus, Mammon, Dionysios.
Du gör vad du tror på, vilket är din gud. Och det enda som spelar roll i livet är vilken gud du tillber. Din gud är vad du lever för och du måste leva för någon eller något, om det så är endast Dagens Lunch, vilket är magens gud och en väldigt vanligt gud sedan många sekler.
En verklig ateist behöver inte begå självmord, han eller hon är redan död. En verklig ateist är som gamla soldater som inte dör, bara tynar bort. Om du lever måste du leva för något och det du lever för är din gud. Dina dagliga handlingar baseras på denna gud, på det du tror på, din verkliga tro. Narcissus är den vanliga guden för de flesta som tror sig vara ateister, ihop med ett halvdussin andra gudar.
Den som dricker har en verklig gud. Trosbekännelsen är: Jag tror på en Allsmäktig alkohol som skänker frid, helar och läker minnenas sår, ger styrka åt den svage, får den stumme att tala -- in vino veritas -- torkar alla tårar och och ger den trötte vila.
Den som spelar krigsspel på datorn eller i verkligheten har en verklig gud. Trosbekännelsen är: Jag tror på en Allsmäktig strid, en kamp i fantasin och i den fysiska verkligheten som ger liv åt mig, skänker energi och rörelseförmåga, förenklar tillvaron till att göra så många "kills" som möjligt, nedgöra så många fiender som möjligt, ger rörelsens fascination tillbaka till den passive, skapar identifikation åt den som inte vet vem han eller hon är.
Människor är naturligt polyteister. Det var så det började. De tenderar dyrka allt som rör dem, som engagerar dem, som får dem att känna sig "levande". Det som upplyfter dem en smula ur vardagen. Reklamen för mat och spel är en god provkarta på gudarna.
Den som gör det som skapar trivsel har en verklig gud med sig själv i centrum. Vi må har rivit Bacchus tempel men på gatorna och i hemmen tillbes denna gud: "Ta ett glas vin och ha det lite trevligt nu !" Eller som jag hörde på en camping: "En stor stark på förmiddan gör hela dagen bra !"
Vi må ha rivit de flesta Venus-tempel men på gatorna och i klubbarna över hela världen, i var och varannan film eller roman, i den alltmer omfattande trafficking-industrin, dyrkas lusten utan större inskränkningar. Ibland tillbes lusten även av kyrkans tjänare som då lever ett liv i lögn.
Den som ser en kraft i att ha pengar och öka inflödet och omsättningen har en verklig gud. Vi må ha rivit Mammons tempel och glömt namnet Krösus, men den nya internationella starka kapitalismen är Herren på täppan i de flesta länder och antalet fattiga ökar.
Vi må ha rivit Mars-templen och förvandlar Tors hammare till smycken, men gudens hesa röst når många i varje generation till kriget framför datorn eller i fysisk verklighet -- samma mentala scen. Vapentillverkning och vapenförsäljning sker alltid i tjänst hos Mars och krigsfeber är en vanligt förekommande sjukdom idag. Denna gud har vunnit överraskande många tjänare bland de unga i vår tid, inte bara under islams täckmantel. Varje julklappsutdelning innehåller termer som "strike", "war", "battle" plus namn på vapen. Rasterna på skolan visar ibland marsianska ritualer där barnen föreställer figurer ut Star Wars. Denna gud är inte nöjd förrän människor är krigsmaskiner.
De flesta människor är fortfarande polyteister och sålänge vi är det förblir vi genomsnittliga konformister som gör vad andra gör, säger vad andra säger, tänker vad andra tänker och lyssnar girigt på varje ny liten innegrej som dyker upp, varje upptäckt av ett personligt behov, varje spännande projekt, varje kittling till dyrkan av någon av den vanliga gudarna.
Jakobsbrevet, den mest buddhistiska skriften i Bibeln, har en intressant diskussion: "Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från begären som för krig i era lemmar? Ni vill ha, men får ingenting." Det är den utbredda polyteismens dilemma.
