Kroppar är fragila, cellerna faller isär hela tiden (skador, sjukdom, åldrande, död). Systemet har den egenskapen att falla isär och sluta fungera. Isärfallandet är en systemegenskap som inte i sig behöver finnas. I ett system av organiskt liv utan den egenskapen är kropparna stabila. Vi måste alltså medge, som de gamla skrifterna säger, att kroppar kan vara stadiga, utan isärfallande, utan att funktioner upphör. Kroppar på riktigt, inte endast en temporär och skör existens. Vårt liv med denna sköra biologi är ett försökshit för att kunna stå upp med en riktig kropp. Rätt tro, hopp och kärlek leder dit. Vi använder då på ett livsavgörande sätt mentala förmågor: vilja, intellekt, kärlek till Gud och natur men även till medresenärerna, människorna, i synnerhet helgonen och Maria.
Kronologiskt från skapelse till himlen: stabil-transgression-labil-transformation-stabil
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar