Tydligen - om man får tro artikeln The Truth About Men & Church - är just pappan en avgörande faktor för barnens tro och kyrksamhet:
In short, if a father does not go to church, no matter how faithful his wife’s devotions, only one child in 50 will become a regular worshipper.
If a father does go regularly, regardless of the practice of the mother, between two-thirds and three-quarters of their children will become churchgoers (regular and irregular).
If a father goes but irregularly to church, regardless of his wife’s devotion, between a half and two-thirds of their offspring will find themselves coming to church regularly or occasionally.
Tack för tipset på artikeln. Hoppas Werner Haug and Phillipe Warner på Neuchatels statistiska kontor har rätt, det är deras undersökning i Schweiz som ligger bakom slutsatserna refererade i artikeln.
Funderar vidare på varför männen inte är i kyrkan. "Jag och 30 pantertanter" sa en god vän och präst i Svenska Kyrkan som svar på frågan från en elev om vilka som kom till hans gudstjänster.
Om man begravs av en tantpräst betyder det att mannen varit omhändertagen av tanter sedan dagis.
Är det därför jag älskar Heliand, det saxiska eposet där Kristus är hövding och apostlarna en stark hird som följer med sin hövding runt om i landet? Rättvisa, på knä i bön, goda, men definitivt män. Och män i rörelse.
2 kommentarer:
Tro inte att det bara är män som tilltalas av det. :)
1. En kvinna som under nio månader varit med om att en ny människa blivit till -- lik sina föräldrar, men ändå så tydligt en ny individ -- har väl lite lättare att se vårt liv som något annat än bara en (djupast sett) meningslös episod.
2. Den rationella tron på Gud lärs inte ut i Sverige. Intelligent Design -- "det är ju de där stollarna som påstår att världen är högst 10.000 år gammal". I Sverige, ja. Här verkar alla ID-bloggare vara kreationister. I USA däremot...
3. Får man i Sverige lära sig hur man kan be? Ja -- fader Stinessen, och några andra katolska författare. Men annars? "Gud är inte vår springpojke", sade en prästman (SvK) när jag hade antytt att jag bad den Allsmäktige om hjälp. -- Kvar är då möjligheten att sjunka ner i mer formlös andlighet, känna sig from...
4. Har någon apologet använt sig av den fina litterära svenska litteraturen (och scen- och filmkonsten) för att visa hur ett genomtänkt gudlöst liv blir? Se det skulle kunna bli en uppbygglig läsning. Även för män. -- Tänk bara: Norén... Bergman...
Skicka en kommentar