Att besöka gamla katolska kyrkor som räddats på sent 1800-tal och restuarerats hör till glädjeämnena i svenska semestertider. Trots snålöppet.
Vi besöker Ytterlännäs fantastiska gamla kyrka och försvinner i de underbara valven som inte vitmålats och därför ger en glädje inför skönhet som de vitmålade protestantiska väggarna ville förbjuda. Även de gullessonska mariorna har tagits fram från skrubbarna och gömslena och ger kyrkan en inre högtid som är katolsk.
Problemet är guiderna och representanterna för Svenska Kyrkan. Min fru beklagar ärligt hur hemsk tanken på övermålning är. Genast försvarar guiden med att det var ett fint nytänkande. I den broschyr vi får i handen står också att man har föreställningar som skildrar dels den katolska tiden, dels nytänkandet som reformationen kom med.
Vi skakar på huvudet. Nytänkande?
Läs på historien innan du bli guide, tänker vi och går därifrån. Det var en katastrof med politiska förtecken och två sidor. Dels en kulturell tillbakagång på tvåhundra år, delvis mot folkets vilja och definitivt till skada för bygdekulturerna. Dels en teologisk urvattning där mer än halva den sakramentala teologin skrotades, vilket ledde till att den egendomliga dogmen om sola scriptura infördes – kanske under påverkan från Islam, där skriften ersätter Gud. Det är bara att läsa skriften Svenska Kyrkans Bekännelsekrifter för att se detta.
Idag vill varje svensk präst förstås vara mer katolsk än den andre och alla skrymslen genomsöks på marior och helgon och ställs upp i det vitmenade kyrkorna så att två helt olika tänkanden krockar och det ser ut som ett tillfälligt museum. Men det gör ju att katoliker gärna kommer på gudstjänst! Utmärkt.
För många lutheraner är det katolska inte så långt bort. Marcus Grodi hade senast som gäst i sitt program The Journey Home en lutheran som var så hemtam vid den katolska liturgin att han trodde det gick bra att bara byta på egen hand. Först efter flera år råkade en präst fråga om han verkligen var upptagen i katolska kyrkan. Han förstod först då att det fanns en skillnad. Själv har jag hört flera svenska präster tro att de har apostolisk succesion och alltså är en variant på katolska kyrkan. Det är fint på sitt sätt.
Nu när avkristningen av Europa pågår i full fart är det kanske läge för att skippa ”nytänkandet” och komma hem på riktigt. Då kunde vi börja måla på alla de vita tomma fasaderna runt om i landet. Och inte ha snålöppet längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar