Torsdag 5 augusti, 2004:

Fick idag höra att Martin Luther lät begrava sig i en kista med en skulptur av Marias kröning till himladrottning. Och dessa moderna lutherska protestanter som avskyr all hängivelse till jungfru Maria !! Hörde från samma källa (Jason Evert) att Luther ansåg att hängivelse för jungfru Maria finns inskriven i varje människas hjärta. Amen !!
Det finns tre sorters människor menar Pascal: de som funnit Gud och tjänar Honom, de som inte funnit Gud och därför söker Honom, de som inte funnit Gud och inte heller söker Honom. De sistnämnda är dumma och olyckliga, de första kloka och lyckliga, de i mitten olyckliga men kloka.


Onsdag 4 augusti, 2004:

Är protestanter som Paul Tillich egentligen valentinianska kättare? När vi studerar Ireneus skrift mot kättarna på sin tid finner vi seriösa varningar för valentinianerna. De säger: den som hör ordet "Gud" uppfattar inte det som är egentligt utan det som är oegentligt. Så är det också med "Fadern" och "Sonen" och "den Helige Anden" och "livet" och "ljuset" och "uppståndelsen" och "Kyrkan"....Männskor uppfattar inte det som är egentligt utan det som är oegentligt. (Se t ex Filippusevangeliet, Nag Hammadi-skrifterna) Låter inte detta som de moderna tillichianena — att vi måste skilja på den populära eller konventionella religionen och den verkliga principen eller grunden bakom alla föreställningar? Om sådana tänkare säger Ireneus: Sådana personer är till sin yttre skepnad lika oss kristna, de verkar likna oss utifrån det de säger offentligt. De upprepar delvis samma bekännelse, de verkar tro på en enda Gud. Men till sitt inre är de ulvar. Denna deras gnosis störtar i själva verket ner människor i en avgrund av galenskap och hädelse.

Tisdag 3 augusti, 2004:

Under påven Cornelius tid, 250-talet, var de tolv apostlarna en viktig bild för prästerna. Redan i skriften Didascalie beskrivs prästerna som Apostlarna. Hos Ignatius från Antiokia finner vi pästerna beskrivas som Apostlarnas Presbyterium. I syriska skrifter från 200-talet är det mer explicit: prästerna samlas i grupper om tolv kring biskopen såsom apostlarna samlades kring Jesus Kristus. För Origenes är prästerna ekon av apostlarna liksom biskopen är ekot av Jesus. Samtidigt kallas apostlarna ibland för presbyterierna. (s 391, Albano Vilela, La Condition Collegial de Pretres au IIIe siècle) Men även de 72, som nämns i Lukas, återkallas ofta. Origenes talar om en öken med 72 palmer, planterade nära tolv vattenkällor. De 72 bildar en akademi, påminnande lite om den judiska sanhedrin, som fortsätter arbetet med att lära ut den kristna läran.Härligt att tänka på hur de Tolv ständigt är med oss.

*****

Fick min första försändelse från Stillwater, Minnesota, North America's First "BOOKTOWN", med karta över staden och deras bokhandlare. Loome Theological Booksellers har tydligen mellan 225 och 250 000 titlar inom filosofi och teologi ! Väl värt et besök på nätet: http://www.loomebooks.com/ eller i fysisk verklighet på 320 North Fourth Street, Stillwater, MN 55082.
Ett betydligt mindre antikvariat i Bollnäs i Hälsingland, nämligen den centralt belägna Bokstugan, Nygatan 4, http://www.bokstugan.se/ försåg mig dock idag med två fina fynd, två versioner av Fioretti på svenska. Den ena är den fina och eftertraktade översättningen från 1902 av Lisa Lundh, den andra Ebba Atterboms från 1924.

*****

FIORETTI

Hur kan icke-katolska Franciskus-entusiaster läsa kapitel 43 i Fioretti?? Utan en djup tro på skärselden, helgonens gemenskap, förbön och indulgens är ju detta kapitel fullständigt omöjligt att uppskatta?

Det handlar om broder Currado som tar hand om en ung och lite stökig broder i klostret och får riktig bra fason på honom. Denne unge man dör och hans själ tar kontakt med broder Currado som frågar honom hur han har det. Den unge mannen svarar i Lisa Lundhs översättning: "Genom Guds nåd och tack vare Edra nyttiga lärdomar (här har originalet "doktrin" alltså den katolska katekesen) har jag det gott, ty jag är icke fördömd. Men för vissa synders skull, vilka jag icke hann med att sona (originalet: purgare) lider jag mäkta stora kval i skärselden. Därför beder jag dig, fader, att såsom du av barmhärtighet hjälpte mig i livet, så må du ock nu värdigas hjälpa mig i mina plågor och bedja ett pater noster för mig, i ty att din bön är mycket behaglig inför Gud".Currado ber Fader Vår och det hjälper direkt. Den unge mannen ber om fler böner och det får han. Upphör inte att bedja för mig säger den unge mannen.

Denna lilla blomma i Fioretti kan älskas på ett bättre sätt när man deltar i Jesu egen kyrkas fulla och sakramentala kyrka. Men om man tror att skärselden är medeltida påhitt går det väl inte så bra. Då är kapitlet kanske bara sött och välvilligt. Andra påhitt som Franciskus levde för: indulgens, eller avlat, biktens avlösning genom apostoliskt giltig präst, biskopen av Rom som huvud för Kyrkan, helgonen som våra vänner i himlen, Maria som född ren från arvsynd, den heliga monstransen -- alltså tillbedjan inför det förvandlade brödet, en gudstjänst som Franciskus gav stor spridning och popularitet. Dessa ting kallas av Olaus Petri för "människodikt" utan bevis i Skriften. Han tycks ha missat att Skriften kommit till i den kyrka där sakramenten redan praktiserades. I "EEn liten boock om sacramenten" kan vi ta del av en protestantism som föga uppskattar Franciskus tro.


Måndag 2 augusti, 2004:

Han skriver så här, Norrlands apostel Lars Levi Laestadius:

"Men den naturliga människan har alldrig sett det andeliga ljuset, och har ingen klar föreställning om ljuset." (Dårhushjonet 615) Just det Lars Levi, det är endast i Jesu egen kyrka med sakramenten som detta ljus till fullo blir klart för oss. Utanför kyrkan återstår det naturliga livet; detta kan även inrymma starkt intresse för Jesus och för andligt liv. Det sakramentala livet är det supranaturliga liv som objektivt erbjuds oss av Gud genom Jesu egen kyrka. Lars Levi fortsätter: "Om en sådan menniska [den endast naturliga] får se det rätta ljuset, så blir hon solblind, liksom en fisk i eldskenet. Christendomens ljus uppenbarar sig som en gnista från afgrunden, eller som ett infernaliskt sken, som bör släckas i de christnas blod". --- Han syftar på, får vi hoppas, de katolska martyrerna som heroiskt bar det övernaturliga ljuset vidare och gör så än idag. För han kan väl inte associera till svärmiska sekter som förlorat kontakten med sakramenten?


Söndag 1 augusti 2004:

Många är odöpta i Sverige. De kan vara sökare och hyggliga människor men när det kommer till att döpa sig väcks motståndet -- varför döpa sig? En situation i GT: Namaan har spetälska. När han möter profeten Elisa som kan bota honom vägrar han göra som Elisa säger: att bada sju gånger i Jordan. Hårdnackat vägrar han utföra denna banala handling. Det finns i så fall mycket större floder när Damaskus, Abna och Parpar. Varför hoppa ner i lilla Jordan? (2 Kungaboken 5) Det här är Guds hemligheter. Elisa är just Guds profet. Lita på Gud. Döp dig och blir frisk.

Lördag, 31 juli:

Man infekteras till tron. Pascal blev jansenist genom att hans pappa blev det. Hans pappa blev det genom det intryck som två jansenister gjorde på honom, bröderna Deschamps, när de hjälpte honom med en fotskada. Det var inte endast läkningen av skadan utan den sorts personer som tron skapat i bröderna Deschamps. Själv blev jag infekterad av en god människa i Bollnäs, en lärare i kemi och tillika fanatiker vad gäller smalspåriga järnvägar. Men ännu en som Pascal förstod vid unga år genom bekantskapen med jansenismen : att människan fundamentalt är hjälplös.


Fredag, 30 juli, 2004:

Det här lät ovanligt bra från USA:

"I don't want to claim that God is on our side. As Abraham Lincoln told us, I want to pray humbly that we are on God's side." (John Kerry, Acceptance Speech, July 29, 2004).

Här finns några fina bloggar på engelska:
Defensor fidei - Jimmy Akins blog
Cradle Catholic Hanging OnThe Gift of Self - Tim Holden
Catholic in Chicago - David J. Seleb
Ales RarusDomestic Excellence and Specialty Housekeeping - Alexa
Defender of the Catholic Faith - Steve Ray


Torsdag, 29 juli, 2004: Olsmäss ! Slog på radion på datorn och hamnade mitt i ewtn's presentation av dagens helgon. De berättade på ett levande sätt om hur Olof som ung hedning levde rövare på havet, blev katolik i Frankrike, blev så småningom kung hemma i Norge och försökte kristna sitt land -- mycket svårt ! Han gick i landsflykt till Ryssland, varför han är ett erkänt helgon där. På väg tillbaka till Norge gick han i land i Sund, nuvarande Selånger och gick mot Norge där han dog i slaget vid Stiklastad 1030. I Sundsvall heter vår enda katolska församling St Olof, förstås. Längs vägen mot Östersund har vi flera källor helgade av St Olof på hans sista färd. Jag brukar stanna till vid den vid Lucksta och den vid Borgsjö, en bit uppe i skogen ovanför byn. En stilla fin plats för meditation och bön.