Under sitt liv på jorden uppsände han med höga rop och tårar enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. Fast han var son lärde han sig lyda genom att lida, och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig frälsning, av Gud kallad överstepräst, en sådan som Melkisedek. (Heb. 5:7-9)
Bland dem som kommit upp till högtiden för att tillbe Gud fanns några greker. De sökte upp Filippos, han som var från Betsaida i Galileen, och sade: ”Herre, vi vill gärna se Jesus.” Filippos gick och talade om det för Andreas, och Andreas och han gick och talade om det för Jesus. Och Jesus svarade dem: ”Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv. Om någon vill tjäna mig skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig skall Fadern ära honom.
Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. Fader, förhärliga ditt namn.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.” Folket som stod där och hörde detta sade att det var åskan, men några sade att det var en ängel som hade talat till honom. Yeshua sade: ”Det var inte för min skull som rösten hördes, utan för er skull. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö. (Joh 12:20-33)
Dagens evangelium följer omedelbart efter berättelsen om det triumfatoriska intåget in i Jerusalem. Alla verkar ha hälsat honom. Kanske några greker som passerade visade sin respekt.
Det är i detta sammanhang som Johannes börjar passionshistorien. Som i naturen vetekornet måste dö för att generera nytt liv, så leder Yeshua med sin död allt tillbaka till liv i Fadern. Det är inte uppskattningen av människor som leder till Guds Rike, det är Faderns vilja. Yeshuas liv och undervisning vittnade om att han kom från Fadern. Att öppna sig för Honom, innebär ett medvetande om vad han har sagt om vem Han är och vad han gjort för vårt accepterande av tron. Rösten kom från himlen för att ta oss tillbaka till Transfigurationen på Förklaringsberget. Men en del människor hör denna röst, andra hör inte och erkänner inte alls detta budskap, åter andra skänker det en vag form av godkännande. Detta är en påminnelse för oss: om vi inte är redo att höra Guds ord kommer vi också förbli opåverkade.
Alla som vill följa Yeshua, som accepterar denna det Nya Förbundets väg, väljer att vara öppna för att Han lever i oss och som oss. Den verkliga betydelsen av dessa ord -- alltid vara levd av honom vart vi än är och vad vi än gör -- införs i undervisningen och som andlig näring i fastan. Vid firandet av påskmysteriet, som präglar hela det kristna livet, bär vi inom oss vissheten att Yeshua lever oss i Fadern.
Dagens evangelium följer omedelbart efter berättelsen om det triumfatoriska intåget in i Jerusalem. Alla verkar ha hälsat honom. Kanske några greker som passerade visade sin respekt.
Det är i detta sammanhang som Johannes börjar passionshistorien. Som i naturen vetekornet måste dö för att generera nytt liv, så leder Yeshua med sin död allt tillbaka till liv i Fadern. Det är inte uppskattningen av människor som leder till Guds Rike, det är Faderns vilja. Yeshuas liv och undervisning vittnade om att han kom från Fadern. Att öppna sig för Honom, innebär ett medvetande om vad han har sagt om vem Han är och vad han gjort för vårt accepterande av tron. Rösten kom från himlen för att ta oss tillbaka till Transfigurationen på Förklaringsberget. Men en del människor hör denna röst, andra hör inte och erkänner inte alls detta budskap, åter andra skänker det en vag form av godkännande. Detta är en påminnelse för oss: om vi inte är redo att höra Guds ord kommer vi också förbli opåverkade.
Alla som vill följa Yeshua, som accepterar denna det Nya Förbundets väg, väljer att vara öppna för att Han lever i oss och som oss. Den verkliga betydelsen av dessa ord -- alltid vara levd av honom vart vi än är och vad vi än gör -- införs i undervisningen och som andlig näring i fastan. Vid firandet av påskmysteriet, som präglar hela det kristna livet, bär vi inom oss vissheten att Yeshua lever oss i Fadern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar